Ett lite ansträngt fenomen detta. Detta med UFO:n alltså. För den oinvigde så står bokstavskombinationen i det här fallet för UnFinishedProjects – en hyfsat vanligt förekommande sak hos den som stickar. Man kan ha tröttnat på färgen, modellen, stickstorleken, kvalitén eller kanske fastnat på något litet omslag i ett diagram eller en halsavmaskning som bara inte går ihop med antalet maskor på stickan.

I de senare fallen så rekommenderar vi er att komma förbi oss i butiken – ibland har vi tid att hjälpa direkt…ibland får man sätta sig på en pall och vänta – men vi vill alltid hjälpa till så långt vi kan. Ofta löser sig problemet så fort man förklarar det högt för någon annan – ibland har man missat några ökningar….och måste repa upp en bit. Kanske kan vi tillsammans se till att det då bli ett UFO mindre här i världen.

Värre är det då med det förra – alltså om man tröttnat på färgen eller garnet lagom till att man skall plocka upp för halsen.  Men sen är det ju så att helt plötsligt, som en blixt från klarblå himmel, så får man för sig att man skall göra färdigt det där som bara har blivit liggande. Så gjorde jag i går och är därför mäkta stolt idag! En filt som påbörjades i höstas och som hade lite monteringsarbete kvar – vips så virkade jag ihop det och fäste trådarna och i morse låg det i soffan den där mjuka pläden som utlovats.

Den skulle bättre matchat broderade kudden….men man kan inte få allt.  Jag hade pippi på att brodera Ehrman kuddar för ett tiotal år sedan så jag får väl helt enkelt ta fram en annan av de tjugotalet jag gjort… Mönstret är från Garnstudio och virkat i Eskimo.